Förra året importerades över 36 ton kratom till Sverige – nu klassas växten Kratom som narkotika.

Kratom, en växt från Sydostasien, kan i låg dos ge stimulerande och euforiska effekter, medan högre doser kan ha opioidliknande verkan. Den aktiva substansen i bladen, mitragynin, narkotikaklassades redan 2011. Trots det har import och hantering av själva växten varit lagligt fram till nu. Under de senaste fem åren har införseln av kratom till Sverige ökat markant.

År 2019 importerades knappt 3 ton, men under förra året steg siffran till mer än tolv gånger så mycket. Tullverket noterade en topp 2023 då över 40 ton fördes in i landet. Kratom säljs i pulverform både via nätbutiker och i kiosker som även erbjuder syntetisk cannabis, en substans som lagstiftningen ännu inte omfattar. Produkterna marknadsförs ofta med detaljerade beskrivningar av deras effekter, men anges officiellt vara avsedda för tvåltillverkning. Vid import har kratom i nästan samtliga fall deklarerats som råvara för parfymeringsmedel.

En ökad användning av kratom i Sverige syns även i samtalen till Giftinformationscentralen. För fem år sedan inkom sex samtal om ämnet – under 2023 var siffran 57, varav 23 gällde personer som behövde sjukhusvård. Det finns även misstankar om att kratom kan ha bidragit till dödsfall. Enligt Sara Gustavsson vid Rättsmedicinalverket påvisades mitragynin i 70 rättsmedicinska obduktioner under det senaste decenniet. I knappt hälften av fallen ansågs substansen ha spelat en roll i dödsfallet, och i 44 procent bedömdes den vara den direkta dödsorsaken.

Från och med den 11 mars 2025 kommer den som importerar kratom att begå smugglings- eller narkotikabrott. Fram till dess kan myndigheter som Tullverket använda sig av förstörandelagen för att hantera införseln av växten.